Björsäter

 


(OBS! Björsäter kommer snart i en uppdaterad version i 1,5 plan med säteritak)

Anno 1667
Sexdelan plan 122kvm

Björsäter är kronjuvelen i vår samling. Här finner man både klassisk skönhet och nutida funktionalitet under ett och samma pampigt valmade tak. Interiört ger obrutna siktlinjer genom rummen en luftig och rymlig herrgårdskänsla åt huset. I den stora salen, som perfekt för bjudningar och släktkalas, har man en fin utsikt över trädgården genom de stora glaspartierna i fönster och dörr. För den som så önskar, kan man följa Björsäters egen historia och lätt ge huset en extra våning. Förverkliga era herrgårdsdrömmar med en svensk klassiker.

Sexdelad planlösning introducerades i Sverige under 1600-talet av bl.a slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.ä efter förebilder från Frankrike och kan härledas ända tillbaka till renässansens Italien. Denna hustyp var länge förbehållen de bättre bemedlade och utgjorde plan till många mindre slott och herrgårdar. Under 1700-talet spreds den sexdelade planen och blev genom försyn av tidens framstående arkitekter vanlig på prästgårdar och officersboställen. Först efter mitten av 1800-talet blev den vanlig även på större bondgårdar och då ofta i samband med snickarglädjens husbyggen.

I början av maj 1667 brann Björsäters gamla prästgård ner i en så våldsam eldsvåda att ”icke en knuut lembnades”. Strax därpå påbörjades dock bygget av en ny mangårdsbyggnad på samma plats. Resultatet ser ni här intill och är en av de idag äldsta bevarade prästgårdarna med den, för byggtiden moderna, sexdelade planlösningen. Den förste att ta den nya prästgården i besittning var prästen Sveno Erici Regnerus. Huset skulle sedan komma att tjäna en lång rad prästfamiljer i ytterligare 333 år innan det slutligen såldes av församlingen. Under dess livslängd har det fått genomleva mer eller mindre ovarsamma renoveringar och ombyggnationer. I slutet av 1700-talet fick Björsäter en ovanvåning av icke så blygsamma mått och under 1900-talets första hälft gick renoveringsivern hårt åt husets kvarvarande detaljer. Trots detta har vi, genom att undersöka i tid och geografiskt närliggande prästgårdar, lyckats återskapa vad vi ser som en trovärdig bild av Björsäters forna glans.