Karlholm

 


Anno 1728
Parstuga 1½ plan, 120m2

Denna pärla i parstugeform är ett utmärkt val för dig som letar efter den perfekta kombinationen av svensk klassisk enkelhet och 1700-talets stilrena elegans. Den harmoniska entréfasaden med den arkitektoniskt fulländade nätta takkupan omgiven av gammalt handslaget enkupigt taktegel gör ingen besviken. De två stora rummen på nedervåningen har både kraftiga synliga takbjälkar och småspröjsade fönster med gammalt glas som låter ljuset leta sig in på ett högst behagfullt sätt. Kort sagt, ett hus att låta sig hänföras av.

Parstugan, den kanske mest typiskt svenska lantliga bostadsform genom tiderna, har varit vanlig bland de övre samhällsskikten allt sedan 1500-talet. Dock spreds den snart till de bredare folklagren där parstugan snart fanns på var och varannan bondgård under 1600- och 1700-talen. Vanligtvis byggd i endast ett plan, men som ett tecken på välstånd fick husen ofta en andra våning f.r.o.m 1700-talets slut. Hustypen levde kvar även inom de högre skikten ända fram till 1800-talet och nyttjades bl.a till ämbetsmannabostäder och flygelbyggnader.

1728 grundade Charles De Geer ett vallonbruk i norra Uppland vid namn Carlholm och lät uppföra en bruksmiljö komplett med smedjor, arbetarbostäder och herrgård. Samma år flyttade brukets förste bokhållare Jakob Rueter in i den nybyggda herrgården vars östra flygel stått som förlaga till detta hus. Flygeln tjänade länge som brukskontor och var därmed en central del av brukets dagliga drift. I kontoret satt skrivaren som bokförde allt från inköp och löneutbetalningar till allmosor till traktens behövande. I slutet av 1800-talet ansågs kontoret för litet för det expanderande bruket och flyttades femhundra meter norrut där det nu fick en ny funktion som arbetarbostad. Idag utgör huset det tionde i Lars Sjöbergs samling av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.